Hur jag överlevde min ungdom med hjälp av musik, humor och djävlaranamma… En självbiografisk sång- och berättarföreställning i två akter, gestaltad i ord och toner av och med malmöartisten Gitte Pålsson. Du får uppleva en kväll med skapelser från en visdiktare som kan skriva vackra melodier med genomtänkta och finurligt personliga texter. Hon levandegör med sin starka närvaro och sina visor en okuvlig kärlek till livet och till visorna.

Det hela inleds med att ungdomar på en av Malmös gator ropar: –Se upp för PRO, när Gitte cyklar förbi. Först tänker hon att det måste vara någon annan de menar. Men det är i själva verket den sekund hon verkligen inser att hon börjat närma sig ”målsnöret” – att framtiden nu är kortare än livet hon lagt bakom sig.

Och så börjar berättelsen. Den femåriga Gitte står i hamnen i Ystad tillsammans med mormor som berättar att världen är allt för stor och hon ska akta sig för den. Och att flickor helst ska vara osynliga och framför allt, hålla sig borta från pågar!
– På 60-talet skulle barn inte ta plats, säger Gitte. Skolan blev en katastrof för mig och jag en katastrof för skolan.

Men lusten att sjunga och spela fick henne att kämpa sig in på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1978. För att fira detta tågluffade hon, och resan ledde till Marocko. Där lurades hon av en liga som utnyttjade henne ekonomiskt och sexuellt. Efter att ha suttit instängd i ett hus tre månader lyckades hon återvända till Sverige. – När jag kom hem från Marocko, tjugoett år gammal, kände jag mig som 80 år, nu när jag är 60+ känner jag mig ibland som 21, så jag har en del att ta igen, fastslår Gitte.

Gitte Pålsson blev utsedd till Årets glädjespridare 2020 av Malmö stad 2022 tilldelades hon Johnny Bode stipendiet med motivationen:

”För hennes ovanliga viskompositioner, med rötter både i Hedeskoga utanför Ystad och på Bolivias högland. Hennes vokala tolkningskonst bärs fram av ett personligt, publikt tilltal och inre, existentiell hetta, där smärtan oförutsett bryts mot livsglädjen."

”En Singeltants memoarer” väcker glädje och skratt – men också eftertanke.
Sven Kristersson har tillsammans med Gitte bearbetat monologerna, några av sångtexterna samt regisserat föreställningen.

På scen:
Gitte Pålsson: gitarr, sång